Dags att tänka nytt kring tandvårdens grundutbildningar?
När jag ser tillbaka har det inte hänt särskilt mycket i sättet att arbeta inom tandvården under de senaste 50 åren. Anledningen tycker jag mig kunna spåra till högskolorna. Det är väl med utbildning som med trappstädning, man måste börja uppifrån.
I dagarna är det snart ett år sedan jag satt på stationen i Umeå och filosoferade kring hur lite det har hänt i sättet att arbeta under de 49 år som gått sedan jag steg av på samma station för att börja på ”Käftis”. Tankarna som kom till mig resulterade då i en krönika med titeln ”Reflektioner kring mina snart femtio år inom odontologin. Har det hänt något”?
Grundutbildningarna behöver förändras
Anledningen till att man arbetar på samma sätt som för ett halvsekel sedan beror på att utbildningarna inte har förändrats. Det jag ser hända sker ute i landet hos en del privatmottagningar och förstås hos ett antal folktandvårdsmottagningar, t ex i Gävleborg. De senare satsade fokuserat för med än 20 år sedan.
Till min stora glädje finner jag att jag inte är ensam om mina tankar. På första sidan i Tandläkartidningen nr 1 2017 är det en härligt kul bild på kollegan Hans Sandberg över rubriken ”Han vill irritera”. Hans liknas vid en sticka i fingret som ska irritera och utmana gamla tankesätt som ska leda till att man skapar en förändrad grundutbildning.
I det sammanhanget vill jag gärna bidra och vara en sten i skon!
Traditionella arbetssätt regerar
Modeordet under många år har varit teamtandvård. Många bekänner sig till det genom att uttala orden men på väldigt få ställen sysslar med det i verkligheten. På de allra flesta mottagningar arbetar man i skrivande stund fortfarande djupt traditionellt, dvs man arbetar i ett rum med en sköterska, som huvudsakligen assisterar, och på en patient i halvtimman. Detta är inte teamtandvård!
Teamarbete redan i grundutbildningen
Hur ska man kunna förvänta sig teamtandvård när tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare i så ringa grad får träna att arbeta tillsammans som ett team under sin utbildning och var får de blivande tandteknikerna plats?
Vid ett par tillfällen har jag haft möjligheten att föreläsa på en svensk tandläkarhögskola. Målsättningen var att alla blivande yrkesgrupper skulle delta. Innehållet var en beskrivning av ”vardagen i verkligheten, kryddat med kliniska tips, kommunikationsteknik, beteendeuppkomst, samarbete och arbetsfördelning inom teamet och ledarskap”.
När dagen kom var det bara tandläkarstuderandena som mötte upp och fyllde salen. Det var dessutom på deras fritid och frivilligt. De andra elevgrupperna kom inte. Enligt ryktet var anledningen att deras företrädare inte tyckte att det var så viktigt att lägga tid på det.
Gigantisk utbildningsuppgift
Pedagogik är ett annat område vi måste få bli duktigare på. Ska vi få befolkningen frisk till rimlig kostnad genom att patienterna förstår hur de ska bete sig för att själva ta ansvar för sin munhälsa, inser var och en att vi står inför en gigantisk utbildningsuppgift.
Kan man i utbildningen lägga in att screena sina patienter för hypertoni, osteoporos, hudförändringar på huvud, hals och händer, skulle samhället kunna spara pengar och sjukvården skulle avlastas då patologi skulle upptäckas i ett tidigare skede än idag. Förebyggande! Obs det handlar inte om att ställa diagnoser (varför inte?!) utan att remittera till läkare. En ytterligare vinst är det minskade lidandet.
Det är hög tid att se över och integrera utvidga och modernisera utbildningarna inom de odontologiska yrkesgrupperna.
Hur vore det att kalla samman företrädare för utbildningarna och ansvariga ministrar. De ministrar vars områden berörs är:
Ardalan Shekarabi, civilminister, Magdalena Andersson, finansminister, Per Bolund, finans- och konsumentminister, Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister, Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister, Gabriel Wikström, folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister, Åsa Regnér, barn- äldre- och jämställdhetsminister, Gustaf Fridolin, utbildningsminister, Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Tandvården kan bli roligare för utövarna, ge förbättrad folkhälsa för medborgarna, minska belastning på sjukvården, sänka kostnaderna för samhället och minska lidandet bland människorna.
Det är dags för en förnyelse och det börjar hos utbildningsenheterna som måste få stöd av politikerna.
Lycka till alla goda krafter!
Er tillgivne
Gordon M
Tel 070 21 31 201
gordon.meland@gmail.com
Gordon Meland är tandläkare och arbetar som kursgivare och mentor/konsult och driver det egna företaget Företagsförädling Väst AB.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
